onsdag, augusti 25, 2010

varning på stan

Alltså, jag vet att jag är sist på bollen här va, men den halvnya konsttidningen Konstvärlden, hur kass är inte den? Jag köpte det andra numret (som kom ut i slutet på april) av ren nyfikenhet. Tänkte att det skulle kunna vara spännande med en ny tidskrift i ämnet. Full av förväntan (nåja) öppnade jag tidningen. Redan i ledaren möts jag av stavfel, syftningsfel och floskler. Detta var sedan genomgående. Jag är förvisso en språkfascist av rang, men det var så flagranta fel att jag sträckte mig efter skämskudden. Hur kan dessa språkfel få finnas med i en seriöst menad tidskrift? Har de ingen som korrar eller är den som gör det dyslektiker? Pinsamt var ordet, sa Bull. Innehållet är ett kapitel för sig. Inget nytt sades eller skrevs, intervjun med Klas Östergren kändes tom (vilket borde vara omöjligt med ett så spännande intervjuobjekt), det var tjo och tjim för hela slanten. Om man nu startar en ny tidskrift så måste det väl vara för att man vill tillföra något nytt, fylla ett upplevt tomrum? Inte bara rapa upp sådant som redan skrivits hundratals gånger, dessutom på mycket bättre sätt. Så istället för att köpa Konstvärlden, köp Paletten eller Arkitektur eller något. Där finns det åtminstone insatta skribenter, en dialog, nya synsätt, analys samt folk som kan skilja på "de" och "dem".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar