onsdag, januari 03, 2007

nytt år, ny konst?

Så har 2006 blivit 2007. Inför det nya året hoppas jag på en massa spännande ny konst, lovande avgångsklasser från konstskolorna och en slutgiltig störtning av gubbväldet inom konstvärlden! Närmast på min personliga agenda är att ta mig till Marabouparken och se Jakob Koldings utställning Pattern Recognition. I övrigt har jag också planer på att bli bättre på att uppdatera bloggen. Dessutom ser jag verkligen framemot Karin Mamma Andersson-utställningen på Moderna, det känns skönt att en så betydelsefull institution satsar på en kvinna (som fortfarande lever, när det kommer till döingar som andra museer/gallerier runt om i världen redan "godkänt", ja, då brukar Moderna inte vara sena att haka på). Den femte maj slår de upp dörrarna för den utställningen. I övrigt för Modernas del så hoppas jag att de begriper att de borde ha fler verk av kvinnor hänga framme i de vanliga samlingarna, så att inte den manlige konstnären återigen framställs som norm. Visst, den stora Rauschenberg-utställningen de planerar ska också bli intressant, men den känns inte vidare modig. Det är ju trots allt ett väldigt beprövat namn, så att säga. Men museet behöver väl sina publikfriande utställningar mer än någonsin, i o m att den fria entrén slopats.

En av de största skandalerna 2006 var att Skulpturens Hus tvingades lägga ner. Skulptur är en av de svåraste konstformerna att få ut numera, och Skulpturens Hus var ett livsviktigt forum. Dessutom bjöd de in spännande konstnärer från hela världen, på ett nyfiket sätt som få andra konsthallar kan mäta sig med. De vågade satsa på något så smalt som skulptur (gemene man sätter likhetstecken mellan konst och måleri), och de har producerat den ena kritikerrosade utställningen efter den andra. Det var en spännande konsthall som verkligen lämnar ett stort tomrum efter sig. Byggnaden var dessutom optimal för verksamheten, och det är med stor sorg och vrede jag följt hela behandlingen av konsthallen av Stockholms stad (tjänstemannastyre är bara förnamnet). Det är en stor skam för dem att de inte lyckades rädda den. Skulpturens hus, jag hoppas att ni kommer igen!